Egen dator ger roligare skola o bättre arbetsro

Jag har väntat med nyfikenhet på den andra utvärderingen av En-till-en-projektet i Falkenberg och nu i september kom den.

Utvärderingen görs av två forskare: fil dr Helena Hallerström, Lunds universitet och doktorand Martin Tallvid, IT-universitetet i Göteborg. En första delrapport lämnades efter första projektåret och slutrapporten kommer efter tredje årets slut 2010. Septemberrapporten har ännu inte publicerats men jag lägger ut pdf-filen här.

SAXAT UR UTVÄRDERINGEN
Mycket av den kritik som framförts mot datorn i skolan bygger på att det har varit svårt att påvisa några konkreta positiva resultat av en datortät skolmiljö. Nu börjar dock fler och fler studier (framför allt från USA) att visa positiva resultat på betyg och tester. Till exempel har USA’s utbildningsdepartement i en studie som publicerades våren 2009 visat att IT-användandet har haft en klart positiv effekt på elevernas lärande och prestationer.

Man fastställer också att den positiva utvecklingen är särskilt påtaglig i skolor i socialt utsatta områden. Här har det pedagogiska nytänkandet och teknikanvändningen ökat med 31 procent samtidigt som det har skett en tydlig förbättring av elevernas prestationer i läsning och matematik.

När det gäller läsning har elevernas resultat förbättrats med mellan 17 och 33 procent, och i matematik presterar de mellan 18 och 36 procent bättre. Även mindre studier visar på goda resultat i specifika ämnen. En nyligen publicerad studie visar att man genom att använda sig av datorn vid matematikundervisningen avsevärt kan förbättra kunskaperna i algebra. Detta förklarar forskarna med den ökade möjlighet till individualisering som laptopen ger.

Men det är inte bara i USA man kan se effekter av IT-användandet i skolan. Både i Storbritannien och på en övergripande europeisk nivå18 har stora studier gjorts där man kan se mätbara positiva effekter på betygen.

REKTORERNAS INSTÄLLNING
Sammanfattningsvis kan det konstateras att båda rektorerna Bengt Appelqvist och Olle Steneryd är mycket positiva hur En-till-En har fungerat under de första två åren. Problemen har i princip uteblivit och de ser med tillförsikt fram emot fortsättningen.

LÄRARNAS INSTÄLLNING
Även vid den förra enkäten 2007 hade lärarna en positiv inställning till En-till-En, och den positiva attityden kvarstår då 97 procent av de svarande lärarna tycker att En-till-En har varit Bra eller Mycket bra.

Undervisning och lärande
Den positiva attityden hos lärarna bottnar i att de tycker att de ser stora vinster med En-till-En. 90 procent instämmer helt/delvis i att En-till-En har underlättat deras arbete.

Här nämner man vinster beroende på att alla elever alltid har tillgång till sitt material, kommunikationen med eleverna har underlättats och effektiviserats, lärarna har börjat samarbeta med med sina kollegor, utvecklingen av nya inslag i undervisningen går framåt, lärarnas roll i klassrummets har förändrats till det bättre, ämnesövergripande och tematiska arbetssätt ökar. 67 procent av lärarna upplever att det har blivit lättare för eleverna att uppnå kunskapsmålen.

Klassrumssituationen
Lärarnas positiva attityd till förhållandena i klassrummet följer den positiva utvecklingstrenden. 74 procent tycker att tillståndet har förändrats till det bättre sedan man införde laptops och då ska man veta att lärarna även tidigare tyckte att situationen var bra.

Lärarna tycker att det har blivit lugnare och mindre stress, att det blir bättre ordning och att undervisningen har blivit mer varierad. De tycker också att elevernas påverkan på undervisningen delvis har ökat.

De negativa konsekvenser som lärarna tar upp är av samma typ som vid förra utvärderingen; problemet med elever som gör annat än skolarbete på datorerna under lektionstid.

Alla lärare (100 procent) uppger att de någon gång upptäckt elever surfa på Internet eller spela spel på lektionstid och drygt 25 procent ser det varje dag. Vissa lärare känner en oro för att det förekommer saker på datorerna som de inte har kontroll över. Vid intervjuerna framkom dock att majoriteten av lärarna inte tycker att detta är ett stort problem. De menar att problemet är störst i år 7, när eleverna blir äldre avtar tjatet eftersom eleverna tar ett större ansvar.Det fanns även tidigare problem med elever som störde på lektioner eller var ouppmärksamma.

När används datorn?
Lärarna tycker att deras eget användningsmönster har utvecklats. 83 procent tycker att deras förmåga att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel är Bättre/Mycket bättre än för ett år sedan.

Fördelar med En-till-en-projektet
Lärarna anser att de största fördelarna finns inom kategorierna organisation, pedagogik och tillgång/rättvisa.
Organisation: eleverna har koll på sitt material, man behöver aldrig kopiera upp nytt, de har bättre koll på inlämningsuppgifter, kommunikation med elever, hem och kollegor är klart förbättrat och sparar tid.
Pedagogik: undervisningen blir roligare och mer varierad, eleverna tycker det känns mer meningsfullt och är stoltare över sina arbeten, arbetsron har blivit bättre, individanpassningen har förbättrats, elever som har läs- och skrivsvårigheter har tjänat mycket på projektet. Datorn upplevs som en motivationsfaktor i sig – nya utmaningar på alla nivåer finns snabbt åtkomliga.
Tillgång o rättvisa: lika för alla oavsett kön eller social status. Skolarbetet har i stor utsträckning även flyttat utanför skolans väggar pga att eleverna tar med datorn hem.

Nackdelar
Den utan jämförelse största nackdelen som lärarna nämner är att de är oroade eller irriterade över att eleverna spenderar för mycket tid framför sin dator. Framför allt är det vissa elevers spelande som oroar.

Det finns också farhågor för att dåliga arbetsställningar framför datorn ska orsaka ryggproblem i framtiden och lärarna är också oroade över att eleverna inte går ut och rör på sig på rasterna.

Andra nackdelar som lärarna nämner handlar ofta om irritationsmoment i undervisningen. Flera lärare uppger att de är trötta på att ständigt behöva agera ”datorpolis” och förklara skillnaden mellan datorn som arbetsredskap och ”nöjesmaskin”.

ELEVERNAS SYN PÅ EN-TILL-EN
Elevernas inställning överensstämmer i stort sett med lärarnas. 97 procent är positiva till projektet jämfört med 86 procent i förra utvärderingen. 88 procent tycker att skolarbetet har blivit roligare. 87 procent säger att de lär sig bättre. 90 procent har förbättrat sina kunskaper om att använda datorn som ett redskap för lärande. 72 procent uppger att de arbetar mer med sina hemuppgifter.

Enligt eleverna är den främsta fördelen med En-till-en motivationsfaktorn. Undervisningen är mer varierad, man vet var uppgifter och arbeten finns, redovisningarna är roligare. De säger också att rasterna blivit mycket roligare. ”Hierarkier kan brytas upp och nya grupperingar uppstår kring olika aktiviteter och intressen.”

Eleverna har svårt att hitta nackdelar med projektet. En sak som nämns är oro för att datorn ska gå sönder. Några nämner också chattande på lektionstid och att de sitter för mycket vid datorn. Som utredarna säger ”Värt att notera är alltså att de flesta av de negativa aspekterna är färgat av en oro att inte få lära sig tillräckligt mycket.”

75 kommuner och ca 1000 deltagare har varit på studiebesök i Falkenberg och En-till-en sprider sig som ett godartat virus över skolan i Sverige.

Idag ska Kunskapsnämnden i Sandviken besluta om vi ska starta En-till-en-projekt i Österfärnebo skola och på ett gymnasieprogram. Det ska bli spännande!