När höstens sexåringar börjar jobba..

Ikväll är det fullmäktigedebatt på temat samhällsbyggnad och jag kan inte vara med eftersom jag är sjuk. Därför passar jag på att istället blogga mitt inlägg i debatten. Inte behöver jag hålla mig till tre minuters inlägg heller och kanhända når jag fler människor på det här sättet än jag skulle ha gjort i KF-salen.

I höst kommer ett intressant gäng 6-åringar att börja i förskoleklass runt om i landet. De kommer att ta studenten år 2022. Läser de vidare på högskola, vilket är troligt för många, så är de färdiga 2025.

Jag funderar nästan dagligen på det här. Vad är det för värld och samhälle de lever i då? Vad är det för kunskaper och förmågor som krävs för att få ett jobb och göra det bra. Vad krävs för att leva ett gott liv? Hur ser samhället och världen, jobben, vardagen, skolan, kulturen, kommunikationerna, vården ut när de själva får barn. Ska vi chansa på att det händer runt år 2030.

När jag tänker på det gör jag jämförelsen att tidsspannet från idag till 2030 är lika långt som från idag tillbaka till när jag fick mitt första barn 1985. Tänk tillbaka du också – vad gjorde du för 25 år sen? Hur såg din vardag ut?

1985 hade jag t ex aldrig sett en PC eller bärbar dator, mobiltelefoner var jättestora och ingen jag kände ägde en. CD-brännare, DVD-skivor, TV-spel, scanner, digitalkamera, USB-minnen var helt okända företeelser, åtminstone för mig. Min familj och mina söner har gått från en Commodore 64 med spelen på kassettband, tjutande modem med obehagligt höga telefonräkningar till att idag ha trådlöst och billigt internet i byxfickan var vi än befinner oss.

Då fanns ingen reklam-TV, bensinen kostade 4:50/liter, vi betalade fortfarande med 5- och 25-öringar (och fick nåt för det), statsminister Olof Palme mördades och i Tjernobyl inträffade det som inte kunde hända.

Visst känns det länge sen? Visst kan man nästan bli lite fnissig när man tänker tillbaka på hur det var då?

Jag är 53 år och ska antagligen jobba i minst 15 år till. När jag var sex år skaffade många familjer sin första TV. En kanal, svartvitt, några program per kväll. Vi gick i skolan på lördagar. Den förmiddagen läste vi psalmer som vi skulle kunna utantill.

En släkting till mig hade en skrivmaskin – manuell förstås – och jag tyckte det var helt fantastiskt att bokstäverna hamnade på papper när jag tryckte på tangenterna. Efter det har jag haft ett par jobb på skrivcentral – karbonpapper och suddgummin som trasade sönder papperen. Vi hade ingen telefon när jag var liten, men när jag slutade gymnasiet var mitt första jobb som växeltelefonist. Långa sladdar med kontakter på som stoppades i hål. Idag jobbar jag som IT-utbildare och följer just nu fullmäktigedebatten via nätet samtidigt som jag bloggar, twittrar och pratar med folk på Facebook. Tiden går och allt förändras…

Läste just den här artikeln om The jobs of yesterday. Tidningsläsare för cigarrtillverkare, hissoperatör, iskarl… Läs själv – det är intressant. Vilka jobb kommer det att finnas 2025?

Titta på två-åriga Lilly och fundera över vilka krav hon kommer att ställa på sin skola och vilka kunskaper hon kommer att ha med sig redan till förskolan.

Visst är det spännande att tänka på framtiden för de barn som ska börja i våra skolor till hösten och hur skolan ska leva upp till att förbereda ungarna för deras framtid! Det handlar om nya pedagogiska metoder och om tillgången till teknik. Det handlar om nya och oanade möjligheter att lära, samarbeta, nätverka och kommunicera.

Jag är glad för att få vara en del av utvecklingen och att få jobba politiskt just med skolans och lärandets framtid!