Har just inlett min sjätte dag i Almedalen och är både tidvill, dagvill och på gränsen till livsvill. Går från ett seminarie till ett annat, tittar in på mingel, stannar upp och lyssnar på ett utspel på torget, hamnar i samtal med nya bekantskaper på ett kafé, passerar Sveriges Radios tält och lyssnar på en intervju, läser ett flygblad, möter en minister och två till, passerar Sveriges blivande statsminister som håller torgmöte, lyssnar på avhoppade Solveig Ternström i ett gathörn, ler nöjt åt SSU:s stora gäng som bär omkring på sitt klädstreck med strumpor.
Tittar in på Hamnplan och träffar partikamrater, får en lunchmacka och kaffe i Aftonbladets tält som också bjuder på spännande samtal ett par gånger om dagen. Köper en kopp kaffe och saffranspannkaka i skuggan på ett kafé, stannar till och bara njuter av utsikten högt uppe ovanför hustaken innanför murarna. Tar en promenad på stranden och lyssnar på vågskvalpet, sätter mig ner i Almedalsparken och tittar på myllret av människor.
Möter ett bekant ansikte som visar sig vara den där människan jag brukar prata med på Twitter. Eller ett annat ansikte som påminner om nåt och som känner igen mig genom min blogg. Hejar på en författare jag läser ofta och lånar ut tändaren till ett statsråd, sitter och tjuvlyssnar på ett par kända riksdagskandidater som diskuterar bredvid mig på gräsmattan.
Det där är bara några av de saker som händer under en dag här i Visby. Igår frågade någon mig ”Vad har du gjort idag då?” och jag letade runt i hjärnkontoret utan att kunna ge ett svar som närmade sig sanningen. Allt flyter ihop, dagarna går inte att skilja från varandra, inte ens timmarna går riktigt att separera. Var det idag jag var på seminariet om ungdomsarbetslösheten? Hörde jag den panelen för en timme sen eller var det möjligen i tisdags. Vad är det egentligen för dag just nu och vad var det nu igen för seminarie jag skulle gå på efter det jag just nu är på?
Myllret av intryck och ord, nya tankar och idéer, uppslag till blogginlägg och nåt jag tänkte skriva på Facebook, bloggare jag fått tips om, artiklar jag borde läsa, utställare jag såg och tänkte gå tillbaka till men var stod de egentligen? Allt är en otroligt skön blandning av påfyllning som jag verkligen älskar.
Och apropå älskar. Så här lät det under Mona Sahlins tal i parken igår kväll. Ett helt fantastiskt tal som gav kraft att åka hem och jobba järnet i valrörelsen! NU. RÄCKER. DET. sa Sahlin och det är sannerligen en bra utgångspunkt för att se till att vinna valet.
Nu drar jag iväg till nästa evenemang och tackar bloggplats H12 för att jag fick låna en riktig dator där det går smärtfritt att skriva jämfört med iPhonen.