Ingen vidare början

Nånstans i bakhuvudet har jag nåt gammalt skrock om att – ”som man börjar året kommer det att fortsätta”. För min del vore det bra om det inte låg nån sanning i det 🙂

Nyårsaftonen inleddes med att varenda led gjorde ont och efter några timmar begåvades jag också med frossa och feber. Jättetrevligt. Inte.

Idag har jag sjukskrivit mig för första gången på… nej, sannerligen jag minns. Jag vet knappt hur man gör och skäms för att fråga nån. Ska man ringa försäkringskassan själv? På jobbets intranät blir man inte klokare men där finns ett formulär att fylla i. Och där står att man själv ska ringa försäkringskassan vid vård av barn. Det måste ju betyda att… eller… Är jag inte frisk i morgon måste jag kolla upp det där.

Förresten har jag inga större förhoppningar om att det här försvinner fort. Idag går jag omkring med tofflor, tjocktröja med huvan uppfälld och filt. Men fryser ändå. När jag inte svettas förstås. Ögonen gör ont om jag inte tittar rakt fram och jag kan inte äta. Visst är det riktigt, riktigt synd om mig?

Det här inlägget postades i Allmänt, Personligt. Bokmärk permalänken.