Detta är en jämförelse mellan partistyrelsens ursprungliga förslag till text och den som slutligen beslutades av kongressen 2009.
Ny text är röd struken text är, förstås, överstruken.
Partikongressens beslut – riktlinjer
3.2 Konkurrera med kunskap och forskning
3.2.1 Rätt till kunskap – lust att lära
”Barnen går i skolan i 13 år. Det är en lång tid. Det är mer än tre mandatperioder. Om vi byter regering vid varje val, så kan vi i praktiken få en situation där en och samma elev skulle byta betygsystem tre gånger under sin tid i skolan. Är det rimligt? Skoltiden är kanske den viktigaste tiden i våra liv. Skoltiden måste präglas av ordning, stabilitet och ro så att alla ungar kan lära sig så mycket som de bara kan. Debatten om arbetsro handlar på det sättet lika mycket om arbetsro i klassrummen som under själva skoltiden.”
Mona Sahlin, socialdemokraternas förtroenderåd, november
Vi socialdemokrater vill att alla barn, oavsett barnets förutsättningar, föräldrarnas utbildning eller inkomst, ska ha rätt att utvecklas och nå kunskapsmålen. Skolans sätt att fungera har avgörande betydelse för om eleverna når målen eller inte. Om inte skolan lyckas i sitt uppdrag slår den sociala bakgrunden igenom. Därför måste alla skolor vara bra skolor.
Varje förälder känner till den mix av spänning, stolthet och oro man känner när de egna barnen tar steget in i skolvärlden. Hur ska det gå? Klart det går bra! Får de kompisar? En lärare som lyssnar och ser barnens speciella färdigheter? Med tiden kommer föräldraskapet att innebära täta kontakter med skolan och lärarna, tjat om läxor och så småningom diskussioner om skolval och framtid.
Kunskap är makt. Men kunskap är också frihet; friheten att ha många möjliga vägar för framtiden att välja på, och den frihet till nya intellektuella och kulturella upplevelser som bildning ger.
Vi socialdemokrater ser utbildningssystemet som en helhet. De barn som börjar förskolan idag är samtidigt framtidens forskare. De ska färdas länge inom utbildningssystemet och vår uppgift politiskt är att göra resan väl värd.
En förskola för alla barn med omsorg och lärande på lekens grund är starten på det livslånga lärandet. Förskolans roll måste stärkas för att nå en mer rättvis och jämlik skolstart för alla barn. Förskola och skola ska samverka med respekt för sina olika kvaliteter och kompetenser. Vi vill förstärka kvaliteten i förskolan och garantera att alla förskolor har utbildad personal och följer den nationella läroplanen. Socialdemokraterna vill att förskolan på sikt ska vara avgiftsfri.
All utbildning i Sverige ska vara av hög kvalitet. Vårt fragmentiserade och högkvalificerade samhälle ställer allt högre krav på formell utbildning. Det kräver att hela utbildningssystemet, från förskolan till universitets- och doktorandstudier fungerar bra och ger människor de kunskaper och färdigheter som krävs i vårt moderna samhälle. En hög utbildningsnivå hos befolkningen har bidragit till svenska framgångar under decennier, och är central även för en fortsatt stark svensk utveckling.
Vi ser en ökad segregation och uppdelning av barn efter föräldrars inkomst och sociala ställning, en segregation som riskerar att öka i takt med minskade resurser för skolan. En rad förändringar oroar. Den borgerliga regeringens vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng drar resurser från förskolan. Stora skattesänkningar leder till att lärare sägs upp. Sorteringen av elever sker allt tidigare. Utbildningsvalen skjuts nedåt i åldrarna och dörrar stängs för nya utbildningschanser längre fram.
Huvudinriktningen på socialdemokratisk skolpolitik är tydlig. Fokus ska ligga på lärande, kunskap och dokumenterat resultat. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa elever. Elevernas vilja och lust att lära måste stimuleras.
Det handlar om tydliga mål, systematiskuppföljning och höga förväntningar. Om ömsesidig respekt för arbetsro och trygghet, ett aktivt värdegrundsarbete och inte minst om ett tydligt och professionellt ledarskap i skolan.
Det finns en rad positiva exempel där skolan lyckas skapa ett lustfyllt lärande genom att kombinera ämnen som naturkunskap och design eller teknik och drama. Goda ämneskunskaper nås bäst när alla sinnen får utvecklas och lusten att lära stimuleras. Olika former av estetisk verksamhet har en given plats i skolan.
De som hävdar att alla barn inte har vilja och förutsättningar att lära, att klara grund- eller gymnasieskolan bör ställas inför frågan vems barn som avses – är det de egna barnen, eller andras ungar? Vi socialdemokrater bygger vår politik på en benhård övertygelse om att alla vill och kan lära. Barn är olika. Därför kräver lika möjlighet olika mycket resurser.
Bra lärare kan uträtta underverk. Alla lärare i den svenska skolan ska vara utbildade, kompetenta och behöriga. Kraven är och ska vara höga på lärarna, skolledarna och deras utbildningar. Systematisk fortbildning av lärare och skolledare är en central del i skolornas kvalitetsarbete. Det är ett stort ansvar att hjälpa barn att växa med kunskaper. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att ha en bred kunskap och kompetens bland all personal inom skolans verksamhet.
Alla skolor ska vara bra skolor, och alla barn och ungdomar ska få en god och likvärdig utbildning. Det kräver långsiktighet och ansvarstagande av beslutsfattare på alla nivåer. Kunskaperna i basämnena svenska, engelska och inte minst i matematik måste bli bättre. Vi tror på en skola som präglas av ömsesidig respekt mellan elever och lärare. Ordning och reda ska prägla skolarbetet.
Skolan ska stimulera elevers samarbetsförmåga, kreativitet, flexibilitet och initiativförmåga. Vidare är det viktigt att barn och ungdomar får en god grundläggande förmåga att hela tiden lära nytt och lära om. Elever ska få ta ansvar och elevinflytandet ska öka.
Detta är mål som det borde råda stor enighet om i Sverige. Vi socialdemokrater söker fortsatt en överenskommelse över den politiska blockgränsen om skollag, betyg och nationella prov.
Elevens rätt till kunskap i en skola av hög kvalitet ska prioriteras. Det är viktigare än skolans driftsformer och huvudmannaskap. För att kunskap och kvalitet ska kunna garanteras varje enskild elev måste alla skolor tillhöra ett gemensamt skolsystem, följa samma skollag, läroplan, kursplan och betygssystem. Granskning, insyn och kvalitetskrav måste gälla alla skolor lika. Elever och föräldrar ska ha rätt till en allsidig och saklig information som ger en rättvis jämförelse mellan skolor.
Alla barn och ungdomar i den svenska skolan, oavsett huvudman för skolan, ska garanteras en undervisning som står fri från religiös och politisk påverkan. Därför ska det slås fast i skollagen att all undervisning ska vara icke-konfessionell och vila på vetenskaplig grund.
Skolan ska inte vara en del av marknadsekonomin. Skolan är en del av den svenska välfärden. Vi betalar den tillsammans för att alla unga ska få del av samma höga utbildningskvalitet. När resurser vi gemensamt avsatt för skolan istället används för stora vinstuttag till aktieägare visar det att regelverket inte fungerar. Vår principiella uppfattning är att skattemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Vinster ska inte kunna tas ut genom att ge avkall på kvaliteten i skolan eller genom att välja bort elever med störst behov. Förstärkta kvalitetskrav och skärpta etableringsvillkor ska säkerställa att de gemensamma resurserna verkligen används för att ge alla barn en bra skola. Dessa principer ska även gälla för förskolan.
Med explosionen av friskolor i storstäderna har följt fler valmöjligheter och intressanta ämneskombinationer för eleverna, men också en stor otrygghet. Vi vill trygga friheten för eleverna men minska osäkerheten vid valet.
Vi vill se över hur etablering och dimensionering av gymnasieskolan sker. Möjligheten för elever att kunna välja olika utbildningar är viktig. Målet bör vara att bättre anpassa utbudet efter arbetsmarknadens behov nationellt och regionalt, undvika överetablering och få en tydligare arbetsfördelning och specialisering mellan olika skolor och kommuner. Inte minst gäller det yrkesutbildningar. Företag, branscher och parterna på arbetsmarknaden behöver involveras och alla skolor omfattas av arbetet.
Samtidigt måste utbudet vara relevant för såväl dagens som framtidens arbetsmarknads behov. Överetablering bör undvikas. Därför ska företag, branscher och parterna på arbetsmarknaden involveras och alla skolor omfattas av arbetet. Inte minst gäller detta yrkesutbildningar.
Gymnasieutbildningar ska ge den kompetens som ett modernt arbetsliv kräver. Alla nationella program ska ge behörighet till högre utbildning.
Nedskärningarna i skolan under nittiotalskrisen satte spår hos en hel generation. Nu riskeras ytterligare en generations möjligheter till en bra utbildning i takt med att den offentliga sektorns underskott växer. Skolan måste ha tillräckliga resurser och god tillgång på välutbildade lärare och skolledare. Det är ett nationellt ansvar.
Skolbarnomsorgen efter skoldagens slut behöver stärkas så att alla barn kan få läxläsningshjälp och stimulans genom skapande lek.
Vi socialdemokrater vill utveckla svensk skola och höja kvaliteten så att varje barn i Sverige får de chanser som en bra skolgång ger. Det är en investering i framtiden – i människors frihet och möjligheter, och i svensk konkurrenskraft och framtidens jobb.
Därför kommer vi socialdemokrater att prioritera följande insatser på skolans område:
• Kvalitetssäkra svensk skola och förskola. Alla barn ska ha möjlighet att nå sin fulla potential i skolan. Därför behövs systematisk kunskapsuppföljning med nationella prov och målrelaterade betyg, och individanpassat stöd så att alla kan nå kunskapskraven.
Därför ska de individuella utvecklingsplanerna, tillsammans med nationella prov och målrelaterade betyg, utgöra en systematisk kunskapsuppföljning som ska resultera i ett individanpassat stöd så att alla kan nå kunskapskraven och fortsätta att utvecklas.
Också skolornas insatser för att skapa trygga och säkra miljöer för eleverna måste utvärderas. Skollag och regelverk, granskning, insyn och högtställda kvalitetskrav ska gälla alla skolor lika.
Vi vill ha en kvalitetslag för att garantera att all förskoleverksamhet som får offentliga bidrag lever upp tilltydliga kvalitetskrav.
• Förnya friskolesystemet.
I ett nationellt skolsystem har kommunerna ansvaret för att garantera alla barn och unga rätt till god utbildning med hög kvalitet. Kommunernas roll ska därför stärkas även vad gäller elever som går i skolor med annan huvudman.
Vi vill införa ett obligatoriskt samråd mellan kommun och friskola vid nyetablering kommunen och huvudmannen när en fristående skola vill etablera sig. Samrådet ska vara djupgående. Nationella riktlinjer för form och innehåll i ett samarbetsavtal ska finnas.
Om någon part i undantagsfall behöver anmäla avvikande uppfattning ska den nationella nivån träda in som oberoende tredje part. Under tiden bör ska etableringen skjutas upp. I sådana undantagsfall ska kommunens samlade ansvar för alla barns och ungdomars utbildning tillmätas större betydelse än vad som är fallet i dagens tillämpning en avgörande betydelse. Ett samarbetsavtal ska finnas innan skolan får starta.
Utgångspunkten ska vara elevens rätt till en utbildning av hög kvalitet och det gemensamma ansvar som alla aktörer, offentliga som privata, har för detta. Av samrådet ska framgå vid vilken tidpunkt och var i kommunen en etablering är mest lämplig.
För redan etablerade friskolor ska samma insyn, granskning och kvalitetskrav gälla som för alla andra skolor. Samarbetsavtal ska upprättas även med dem. Vi vill utvärdera dagens tillämpning av skolpengsystemet och utreda om skärpta kvalitetskrav och etableringsvillkor krävs.
Vi vill se över hur skolpengssystemet kan inordnas i kommunernas resursfördelningssystem för skolan där skärpta kvalitetskrav och etableringsvillkor ingår. Genom ett sådant system med skärpta kvalitetskrav kan det säkerställas att de gemensamma resurserna till skolan används för skolverksamhet. En lag om investeringsskydd ska förhindra att våra gemensamma medel slumpas bort till privata vinstintressen vid avknoppning eller utförsäljning av skolor och förskolor.
• Professionellt ledarskap i skolan.
Kvalitetskraven på landets lärarutbildningar bör höjas. ärarstudenternas lämplighet för lärarrollen måste bedömas under hela utbildningen. Vi vill se en AT-tjänstgöring för lärare som ger stöd och ledning för nya lärare, och ett auktorisationssystem som bidrar till att alla lärare kan utvecklas i yrket. Vi vill se en obligatorisk skolledarutbildning med statlig certifiering som krav för att bli anställd som skolledare.
Pingback: » Kongressombuden gjorde skillnad