Idag bjuder jag er på 20 minuter inspiration med Micke Gunnarsson.
Om barn, samhällsförändring, digitala medier och kärlek.
På onsdag morgon flyger jag till Budapest och stannar till måndag. Just nu funderar jag på vad jag ska packa… En koll på yr.no tyder på att jag behöver komma på hur man klär sig när det är dubbelt så varmt som det är här…
Resa och hotell bokade jag redan i december, så jag har nästan glömt hur jag tänkte. Nu har jag studerat tåg och flygtider ordentligt och uppdaterat mig om hur hotellet – Mercury Budapest Museum – ser ut och var det ligger.
Har satt lite fler nålar på min Google-karta.
Ända sedan det blev klart att Juholt var valberedningens förslag till partiledare har jag bitit på naglarna och undrat vad han egentligen har för syn på skolan. Därför blev jag väldigt glad av att läsa dagens intervju i SvD där han nämner skolan först i en rad politiska återställare.
Men det framgår att en rad politiska återställare står på Juholts önskelista. Skolan först.
–Jag tror att många människor känner att något håller på att gå sönder när det gäller vår skola.Vi måste reparera våra trygghetssystem. Håkan Juholt vänder sig mot ”sorteringsskolan” och mot ”katederundervisningen”. Han vill ha en skola som inte bara fokuserar på kunskapskrav utan också förbereder unga på ”morgondagens arbetsliv”.
–Det förutsätter ett problemorienterat, kreativt och uppsökande förhållningssätt och fantasi.Gick ni för långt när ni anpassade er skolpolitik till de borgerliga?
–Vi ska göra en utvärdering. Men vi får inte sitta på läktaren och se att det går åt fel håll. Då måste vi kunna backa bandet.Betyg i sjätte eller sjunde klass är dock inte någon stor sak för honom. Däremot är han, enligt SVT:s och SR:s valpejl, öppen för att begränsa antalet friskolor.
– Om etablerandet av friskolor leder till ökad segregering och sjunkande resultat då måste politiken agera.
Det låter väldigt bra i mina öron.
Idag har jag varit ordförande i Kunskapsnämnden i två år. I praktiken är det några fler månader, men jag blev formellt vald fr.o.m. 1 april 2009.
Det var ingen särskilt trevlig upplevelse veckorna innan fullmäktige skulle göra det valet. Oppositionspartierna var kritiska, krävde en ny politisk skolledning och planerade att kuppa in en egen ordförande från Folkpartiet.
”Ann-Catrin Brockman (S) föreslås bli ny ordförande i kunskapsnämnden efter Klas Palmer. Det beslutades i går när Sandvikens arbetarekommun höll årsmöte. Men oppositionen vill inte ha henne som ordförande och planerar att i stället försöka kuppa in folkpartisten Pernilla Newman.”
Varför de ändrade sig vet jag inte men kuppförsöket kom tydligen av sig.
”I stället för att föra fram en egen motkandidat nöjde sig M, FP, KD och NO med att rikta en misstroendeförklaring mot Socialdemokraternas Ann-Catrin Brockman genom att reservera sig mot valet av henne. Något som upprörde kommunalrådet Peter Kärnström (S). In i det sista satt oppositionspartierna på den borgerliga sidan tillsammans med lokalpartiet Ny ordning och diskuterade hur de skulle agera vid valet av ny ordförande i kunskapsnämnden efter Klas Palmér.
Folkpartisten Pernilla Newman hade tackat ja till att kandidera. Men när fullmäktigemötet började hade oppositionspartierna bestämt sig för att inte lansera hennes namn. /…/ M, FP, KD och NO nöjde sig i stället med att reservera sig mot fullmäktiges val av Ann-Catrin Brockman utan att ha lagt ett motförslag.
– En väldigt tydlig markering från vår sida, menade Helena Sjöberg (fp).”
Ungefär så här kunde det låta.
”Jag tycker att väljarna borde nominera Brockman och hennes kommunledning till programmet Lyxfällan. Dom brukar ge råd till människor som inte får ihop ekonomi. Så vad tror du Brockman vill du bli nominerad? /Folkpartisten som gärna vill ta ansvar – Dragan Perkovic”
Min tänkta motkandidat hoppade tyvärr av sitt uppdrag i Kunskapsnämnden ett år senare och både hon och Helena Sjöberg gick dessutom ur Folkpartiet (eller ”Gubbklubben” som de kallade det). Det var synd tycker jag för Pernilla var en tillgång i nämndarbetet.
Hur som helst har det varit två tuffa, men intressanta år. Tuffast var när vi i mars 2009 fick 13,5 miljoner i minskad budget, pga att skatteintäkterna beräknades bli 70 miljoner mindre. Vi fick lägga varsel på 100 tjänster och det skapade förstås oro och oreda i organisationen – mitt under ett läsår. Trots de 13,5 miljonerna mindre gjorde vi ett underskott med ”bara” ca 12 miljoner. Vilket innebär att vi, med oförändrad budget, hade hamnat på plus.
Jag är också glad och nöjd över en hel del andra saker.
Sen är jag också glad över den nya nämnden och alla engagerade och intresserade människor som väljer att ta ett politiskt uppdrag och som vill det bästa för våra elever i Sandvikens kommun.
Så. Nu ska jag väl äta tårta och fira 2-årsdagen.
(Ifall ni undrar fick jag aldrig någon inbjudan till Lyxfällan.)
Det här talet vill jag ha på min blogg.
Och det här får ingen missa. Läste nånstans (men hittar inte källan) att det är en helt spontan och orepeterad intervju av några ungdomar som sprang på Juholt i riksdagshuset. Roligt!
Det har förmodligen framgått att jag redan från början blev glad och nöjd över valberedningens förslag till partiledare. Naturligtvis utifrån det jag då visste om Håkan Juholt. Förslaget var lika bra som om jag hade fått bestämma själv.
Dagarna har gått sedan dess och igår blev han då faktiskt vald. Mannen som i både gammal och ny media främst utmärkt sig för att ha mustasch, vara rolig, ha tränat på att ta av sig en cykelhjälm och för att kunna lyfta en cykel in och ut ur kameravinkel till ljudet av en motorsåg.
Nu har jag, tillsammans med partikamrater, media och en stor del av Sveriges medborgare lyssnat till Juholts linjetal på s-kongressen. Stämningen före talet var varm och förväntansfullt. Taket lyfte lite när vi började dagen med att sjunga ”Alla tillsammans” och sen klev han då upp på det fina ros-podiet, leende under mustaschen.
Kulturens vikt för människans utveckling är det första han nämner och citerar Stina Oscarsson, Orionteatern ”Vi är på väg att bli ett folk som vet priset på allting men inte värdet av någonting”. Beskedet från Socialdemokraterna ska vara att vi står upp för en kulturpolitik som utrustar människor med vingar och som uppmuntrar till ett livslångt eget skapande.
Flera gånger i talet dundrar Juholt över barnfattigdomen. Något han också uppmanades till i SvD Brännpunkt idag av bl.a. Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för Unga Örnar.
– Nånting håller på att gå sönder i Sverige, segregationen ökar, några bor på Solsidan och andra på Skuggsidan. En barndom får aldrig en andra chans. Nu pekar mustaschen nedåt och näven ger kraft åt varje ord – Barnfattigdomen är en skam för Sverige och SKA UTROTAS!
Annat jag minns från talet är att vår nye partiledare tycker att vi behöver diskutera ägandeformer och vinstuttag. Om friskoleproblematiken sa han att, på valfrihetens altare offras de basala kunskaperna. Dräneras den kommunala skolan pga brister i systemet med skolpeng måste systemet ses över. Han sa också att offentlig sektor kan inte längre subventioneras med låga kvinnolöner.
Social demokrati – med det tydliga mellanslaget – hördes flera gånger också idag Om jämlikhet inte anses vara möjlig rustar sig människor för ojämlikhet. Men det finns en annan väg. Juholt vill vara med och forma ett samhälle där de som lever i solsken hjälps åt med att hålla ett paraply över den som står i regnet. Solidaritet är en förutsättning för att ett samhälle ska fungera! Ojämlikhet gör ett land fattigare för alla.
Jag känner mig nu ännu mera glad över valet. Dessutom är jag trygg, stolt och nyförälskad i mitt parti (och lite i Håkan).
Så här tycker andra:
Röda Berget
Martin Moberg
Annarkia
Tankelekar
Alexandra HBT-sossen
Johanna Graf
Peter Högberg
Peter Johansson
Johan Westerholm
Jenny Wennberg
Socialdemokraternas första kongressdag 2011. Mona Sahlins sista tal som partiledare och Håkan Juholts första minuter som hennes efterträdare. Mäktigt. Stämning av både sorg och förväntan men framför allt en hel del jävlar anamma.
Jag tolkade det som att Mona tänkte på sin egen framtid när hon citerade Håkan Hellström ”jag tror, när vi går genom tiden, att allt det bästa inte hänt än”. Förhoppningsvis inkluderade hon inte hela låttexten för den är ju rätt tragisk.
Men hon skickade också med en historia till den andra Håkan. Om man går ut för att köpa frukostbröd är chanserna 3 miljarder mot en att man också kommer hem med bara ett frukostbröd. Man vet alltså aldrig vad som väntar. Och så är det väl för oss medlemmar också och för hela partiet.
Exakt kl 16.45 svarade kongressombuden ett rungande JA till valberedningens förslag att välja Håkan Juholt till partiledare. Applåderna var långa och varma och kamerablixtarna många.
Juholt tackade för förtroendet och lovade att ”I won’t back down, but there’s no easy way out”. Ännu ett låtcitat, den här gången från Tom Petty, men förstås i Johnny Cash’s version.
För övrigt ägnade jag en stor del av dagen åt att irritera mig på att Stockholm Waterfront kongresscenter har noll mobiltäckning och ett icke fungerande trådlöst nätverk. De flesta andra verkade ungefär lika roade av detta faktum. Ett sprillans nytt kongressbygge utan fungerande nät?! 2011?
Ett tag funderade jag på att skriva blogginlägg med gåspenna på parfymerat brevpapper, stoppa i kuvert och försluta med lacksigill. Det sprack på att jag inte kunde postadressen till Netroots och inte hade nåt frimärke. Vi får väl se hur det går i morgon…
På reco.se kan man förresten tycka till om kongresscentret.
Nu ska jag värma fötterna under täcket och se fram emot en god hotellfrukost följt av Juholts tal kl 10.00. Det kan man också se och höra på SVTForum. Innan lunch ska partisekreterare väljas och fyllnadsvalen till VU och partistyrelsen. Eftermiddagen ägnas åt allmänpolitisk diskussion och kl 16 avtackas Mona Sahlin. Sen blir det minsann kongressfest och jag har ingen som helst aning om vad det kommer att innebära.
Av alla debattinlägg jag hörde idag var Peter Gustavssons det jag tyckte allra mest om.
Jag köpte förstås också en partiledarknapp.
Deb Roy forskar på MIT och ville förstå hur hans son lärde sig prata. Han satte upp kameror i hela sitt hus och fångade i stort sett varje ögonblick under sin sons första år (och kanske filmar han fortfarande).
90.000 timmar hemvideo, och ett fantastiskt sätt att visualisera data ur detta, blir häpnadsväckande häftigt.
Jag är helt tagen efter att ha sett det här och det svindlar att tänka på hur den här forskningen kan förändra vår syn på hur lärande egentligen sker.
Hittat hos Jardenberg
Testar en uppdatering från uppgraderad iPhone och ominstallerat WordPress.
Sir Ken Robinson var på Skavlan ikväll och jag hoppas ingen missar vad han har att säga om skola och kreativitet. Programmet finns kvar till 8 maj. Om ni vill hoppa över Fredrik Reinfeldt så spola fram 29 minuter.
Skavlan frågade Sir Ken om han tycker det är en bra idé med fler prov och betyg, pekade på Reinfeldt och hans norska kollega Erna Solberg och sa ”because these people love grades”. Då såg Reinfeldt ut så här
Sir Ken tycker att prov och betyg har sitt berättigande men problemet är att det har gått från att vara ett stöd i utbildningen till att vara själva syftet.
Jag hoppas att Reinfeldts kompis Jan Björklund kollade på Skavlan ikväll och tog lite intryck.
